Julkalendern dag 13-19 livet med demens

Lucka 13

Glad Lucia!

Lucka 14

Är det julafton imorgon?

Nej det är tio dagar till jul!

Lucka 15

Det du springer ifrån

Kommer alltid ikapp dig

Säger du

Alla historier från barndomen

Din farfar

Skogen

Markkinarinkelit

Mummo

Du vill inte att dem kommer på besök

Du orkar inte

Du lever ditt liv nu

Lucka 16

Det är till skogen jag går

När saker tynger

Det är till skogen jag går

När jag behöver andas

I skogen

Där kan jag vara helt ensam

Utan att någon stör.

Lucka 17

Nu är det någon som har varit här och tagit alla mina underkläder!

Dem är borta!

Att leva med en anhörig som har demens är utmanande. Det händer oförklarliga saker. För oss och den drabbade.

Jag har valt att göra bilderna i stark kontrast för jag upplever att demens i det här skedet som vi befinner oss i nu är som att gå runt i mörkret med en ficklampa. Man ser endast det som ljuset lyser på och det kan vara svårt med sammanhanget och logiken.

Enda drar man en slutsats. Allt är inte nattsvart för det. Vi får många glada skratt.

För det beror alltså på hur vi tar det vi som är nära.

Lucka 18

Det är ju inte bara kläder som försvinner

Även maten i kylskåpet försvinner.

Och dem bor gratis på vinden dessutom och betalar

inte en korvens öre!

Njut av livet nu - du vet aldrig vad som händer..

Lucka 19

Vaknar i vargtimmen

Undrar om du har vaknat

Igår vaknade du med oro i kroppen

Och du förstår inte varför

Ibland är det bara så

Att finnas till är ibland det enda vi kan göra

för att lindra smärtan och oron

Ge kärlek omtanke värme och blommor