Halva juli har gått oss förbi och det har varit en bra månad för skapandet hitintills. Jag har spenderat nästan all min tid på min lilla lott. Det är där jag odlar och skapar mina bilder. Det här året har inte varit likt något annat då det är första sommaren utan mamma.
Vallmoblad i min hand
Jag kan sakna de stunder då vi gick runt i trädgården. Vi plockade blommor tillsammans, ryckte ogräs och umgicks. Precis som med blommorna så har allt sin tid. Jag vet att mamma har det bra nu. Hela livet gav hon sig hän arbetet vare sig det var att ta hand om hemmet, arbetslivet, sin trädgård eller sina stunder i skogen. Och nu är det upp till mig och min syster att förvalta hennes hårda arbete, slit och framtidstro!
Pressade vallmo blad - 2024
Mamma var alltid tacksam och glad oavsett vad som hände.
Juli har vädermässigt varit växlande åt det regniga hållet. Men det har inte inte stört mig då jag varit tvungen att arbeta inomhus en hel del.
Det jag arbetar med just nu är till utställningen i Orsa med vernissage den 28/9.
Det som är så roligt med den kreativa processen det är just att låta sig följa med i processen och se vart den tar en. Framförallt att det finns tid till arbetet, processen och att låta det växa fram utan att behöva forscera det hela.
Pressade vallmoblad som först fått torka en stund.
Som jag nämnde innan finns saknaden efter mamma. Så det är inte konstigt att hennes frånvaro som bytt skepnad till en stark inre närvaro gör sig påmind i allt jag skapat hitintills. Mamma älskade vallmo och det gör jag med. Så det kommer bli många bilder på vallmo.
Och det lustiga är att även om mamma och jag pratade finska på slutet sade vi aldrig vallmo på finska - unikko.
För mig är ordet unikko så starkt koppalt till Marimekkos mönster unikko att jag aldrig reflekterat eller ens tänkt att det betyder just vallmo. Eftersom vi alldrig talade om vallmo på finska. Det får mig att fundera på om mammas förtjusning över vallmoblommorna var något som vaknade då hon började odla blommor i sin trädgård? Det som jag kallar min lilla lott.
Jag skulle tro det!
Jag hade nog en ide´om hur och vad jag skulle visa i Orsa men så dök jag ner i processen och skapandet och nu efter ett par veckors intentisvt arbete kan jag nog säga att det blir något helt annat än det som var tänkt från början. Temat är blommor och blommer kommer det vara men inte nödvändigtvis så som jag sett det från början.
Nu skulle det ju vara på sin plats att visa vad jag menar här men eftesom jag ännu inte är klar får det vänta tills utställnngen är klar.
Det är ju roligt och läskigt på samma gång, det där att släppa kontrollen. Läskigt; för det enklast är att ha kontroll men roligast för skapandet är att bara ge sig hän och liksom leka fram. Det sistnämnda kräver tillit att 'jo du kommer få ihop det’
Så nu ska jag fortsätta redigera bilder!